Beirut, jag älskar dig av Zena el Khalil

På baksidan av ”Beirut, jag älskar dig” står det:

”Beirut, jag älskar dig är berättelsen om världen efter elfte september och om konflikterna i Mellanöstern. Men det är också en ovanligt ärlig och personlig historia om att vilja leva, inte bara överleva.”

Det beskriver den här boken på pricken, för det är precis vad det handlar om. Jag gillar den här boken, den är vimsig och rörig men berättar en historia om ett liv som är milsvida långt ifrån mitt eget. Och jag bara älskar att läsa om det. Det känns levande, och det gör mig både glad och ledsen att läsa om Zena och hennes liv och om Beirut.

Läs den, läs den, läs den!!!
Några citat som jag gillar:

”Det var en het och fuktig arabisk eftermiddag. Arabiska eftermiddagar är som chokladglassrester i mungipan. De är söta och klibbiga. De är jasmin i blom.” (s. 52)

”Det är nästan omöjligt att gå ut på en balkong i Beirut utan att hamna ansikte mot ansikte med havet. Det är ständigt närvarande. Det stirrade tillbaka på mig, kränkte min önskan att få vara ensam. Hon viskade åt mig att inte glömma mig själv.” (s. 114)

”om det finns något jag lärt mig den senaste månaden så är det hur dyrbart livet är. på en sekund kan hela livet förändras. ena dagen tog jag ner målningar från ett galleri och skulle skicka dem till sina respektive nya ägare … nästa morgon hade vår flygplats bombats och vi befann oss i krig. bara så där. livet är så så dyrbart.” (s. 167)

Och utdrag ur en lista:
”Att vara förälskad i Beirut

  • krampen jag fick i benet i Hasbaya så jag blev tvungen att sätta mig och se hur vackra bergen runt omkring mig var och en charmig kille fick ställa sig på knä och hjälpa mig att sträcka ut benet tills krampen försvann
  • att se Maya blinka åt mig när våra mammor för första gången träffades över en kopp kaffe, och Maya och jag båda två hade på oss våra Doc Martens, och de sa att Maya och jag nog tyvärr ehövde jobba på att bli kvinnligare och hennes mamma ryckte på axlarna i förtvivlan
  • att bada, bada  vårt hav, i Sour och Batroun, bada på natten, hålla andan under vattnet så länge jag kan
  • att vara på Corniche och se purpurstrimman, den första färgen som skjuter upp över bergen när solen går upp
  • att gå barfota, i sanden, på heta stenplattor, på jorden, i en skog nära Cedrarna, i vatten, i lera, i södra Libanon
  • skratta, skratt
  • ett jag älskar dig
  • vinden i mitt hår
  • mina sandaler, stinkiga, utslitna efter att ha vandrat runt hela Beirut
  • hallonsorbet, citronsorbet
  • salviate på vintern, vinter, regn, det första regnet i Beirut, lukten från dammet
  • hammockar på balkonger med utsikt över Beiruts cityscape
  • min trädgård, Um Tareks goda råd om mina blommor, vattna på natten, sitta i den på natten, eller på morgonen, kolla mejlen därifrån (cool trådlös förbindelse)
  • Pink Floyd medan jag kör, medan jag sitter på balkongen, medan jag framkallar bilder i labbet, i mörkret, i sängen med hörlurarna på mig
  • att dansa till 80-talsmusik
  • att kyssas i Beirut i hemlighet, offentligt, på Corniche, på gatan, hemma hos någon, i en säng, på en stormarknad, i bilen, på en bro, nära gränsen, på toppen av ett berg, på Palace Café, på Baromètre, i min bil till Billie, i min bil till Nina.” (s. 91-94)
Advertisements
Det här inlägget postades i böcker och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s