Om ett mini-kollektiv en helg i november

I fredags begav sig jag och mina vänner mycket uppspelta till tågstationen då vi hade en kär vän som skulle komma på besök. Efter lyckad upphämtning (tåget var i tid!) gick vi hem och fikade!
Vi uppdaterade oss på det nödvändigaste och var glada över att se varandra igen. Efter det var det dax att var för sig förbereda sig för kvällen, där delar av oss sedan träffades hemma hos mig för att fixa middagen.
Den här lilla söta starka chilin var en ingrediens i den delen av maten som jag fixade.
Nämligen kvällens sås: ”Rödvinssås med sting” heter den enligt receptet jag fått av min mamma.
Medan den gröna ärtsoppan, som vi skulle ha till förrätt, och rödvinssåsen puttrade på på spisen
blandades det fördrinkar i köksfönstret.
Eftersom jag hade glömt av att frysa isbitar var det bara att kyla glas med drinkar och allt i kylen istället. Men det funkade ju bra det med!
Efter ungefär en timmes matlagning var det så dax för förrätten. Hela anledningen till middagen var att en av oss fyllt år nyligen och då fick middagen i present. Alltså fixade och donade vi och tänkte oss att födelsedagsbarnet skulle komma först när allt var klart, men vi slirade lite på tidplanen så under tiden det sista fixades satte vi födelsedagsbarnet på en pall i köket med min dator i knät och förslaget ”Du kan väl göra en spellista för kvällen?!” Vilket hon mer än gärna gjorde samtidigt som hon förgyllde vår matlagning med sitt sällskap.
Men åter till maten, för efter förrätt kommer ju som bekant huvudrätt. Vi åt fläskfilé med hasselbackspotatis, rödvinssås och grönsaksströssel + sallad. Och efterrätten var chokladfondue med ananas, mango, banan, äppel, päron och skumgodisar. Men den blev inget bra på bild… Och när ytterligare ett par timmar gått var vi sömniga och bestämde oss för att städa upp hos mig och istället gå hem till sängarna. Vi bodde nämligen alla på samma ställe den här helgen, för att ingen skulle behöva bo ensam och för att vi ville umgås så mycket som möjligt.
På sovstället hade jag till min förtjusning fått marint tema på mina sängkläder!
Frukostar är ju mitt bästa, och som tur är tycker mina vänner likadant! Trots att vi inte ens hade ansträngt oss, det vill säga handlat frukostmat, så måste jag säga att vi lyckades få ihop ett rejält urval där alla bidrog med lite av varje.
Mums!
Efter frukosten gjorde vi oss i ordning och gick till stan där vi besökte alkoholmonopolet och diverse affärer för att slutligen hamna på ett kondis där vi fikade lite olika saker:
Därefter knallade vi hem igen, jag behövde hämta lite kläder hemma och de andra hade lite annat att pyssla med varför vi skiljdes åt för en stund. Väl tillbaka laddade vi upp inför kvällen med tacos!
Kvällens första anhalt var en audiovisuell föreställning i en del av en tunnel som finns här i stan. Föreställningen bestod av två delar, den första delen var ett gäng dansare som framförde ett verk och den andra delen var två vj’s som spelade musik och projicerade bilder i takt med musiken på ett tygskynke. Det var häftigt att se föreställningen från ovan, det gör man ju oftast inte, men eftersom det var så jäklans kallt utomhus pallade vi inte stanna under hela den andra delen. Det var hursom ett finfint initiativ och något som jag inte upplevt förut.

Efter det gick vi hem på en liten mellanfest med lite folk från klassen och när klockan slog midnatt började vi fundera på att ge oss ut och dansa. Vi blev ett litet gäng som gick ut och det var roligt för det mesta. Det som var trist är eventuellt överförfriskade män som känner att de måste dansa precis mitt i vårt gäng på ett sätt som inte känns bekvämt för oss. Men förutom det var det en finfin kväll!

Och så blev det då söndagmorgon. Vi var rufsiga i håret, morgongrusiga i ögonen och lite lätt vimmelkantiga när vi steg upp lite tidigare än vi egentligen önskat för att fixa stor söndagsfrukost med
bland annat bacon och pannkakor. Den tidiga timmen gjorde att vi i lugn och ro kunde äta frukost saktasakta och prata ännu lite mer innan vi tillsammans följde vår-vän-på-besök till tåget igen.
När jag sedan hjälpt till att torka den sista disken gick jag hem till familjen för att fira min Papa med en finfin bakelse som mina systrar hade komponerat. Den var rysligt god! Och efter det har jag bara varit hemma och ätit middag, dammsugit lite, bloggat lite, läst ikapp i min morgontidning och funderat på hur nästa vecka kommer bli. Och så var det med det!

Det här inlägget postades i äta bör man annars dör man, höst, påhitt och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Om ett mini-kollektiv en helg i november

  1. Sandra Ajax skriver:

    Åh, allt verkade så mysigt! Och vilka bakelser (allihopa)!!

  2. *Mette* skriver:

    Ja, himla mysigt!!! Vilken helg!

  3. Ping: 2010 september-december |

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s