Fjärde och sista London-dagen

I måndags var sista London-dagen.
När vi vaknade regnade det inte och det var vi var mycket glada för, för vi hade utomhus-planer!
Utomhusplanerna var en gratis guidad gå-tur av ”Royal London” som startade vid Duke Wellington Arch som ligger precis vid Hyde Park Corner.
Vi började med att knalla bort till Buckingham Palace genom Green Park.
Där var vaktbytet i full gång. Jag såg ingenting, men min kamera såg det här när jag sträckte upp min arm så högt jag kunde och knäppte ett kort.
The changing of the guards är inget att rekommendera om man vill vara för sig själv.
Och själva slottet kunde man bäst se på lite avstånd. (Drottningen var för övrigt inte hemma)
Precis när vi skulle gå vidare kom vaktbytet på häst travande förbi.
Nästa stopp var Clarence House där Prince Charles bor. Men han var inte heller hemma.
Turen leddes av den här killen, en irländsk pratkvarn som fick hela sitt uppmärksamhetsbehov tillfredsställt. Han var mycket kunnig men hade lite för många gissningstävlingar om vad saker hette, vem som varit gift med vem och så vidare, så att efter ett tag tröttnade jag.
På väg till nästa stopp passerade de här herrarna oss.
St James’ Palace var nästa stopp. Här har bland annat Henrik den åttonde bott och vi fick lära oss en ramsa för att kunna komma ihåg hur det gick med hans fruar. Den gick så här: ”divorced, beheaded, died, divorced, beheaded, survived”.
Det bästa med London är att det ofta händer oväntade saker. Som den här skylt-docke-arm-och-ben-skulpturen som plötsligt åkte förbi oss.
Efter Henrik den åttonde var det dax för Nelson på Trafalgar Square
och efter det gick vi vidare till den här grusade planen som jag helt har glömt av vad den hette, men under OS nästa år ska de i alla fall spela beachvolleyboll här.
Nästa stopp var Big Ben
och då var i alla fall mina fötter rätt trötta, och säkert många andras också.
Näst-sista stoppen var Westminster Abbey.
Vi avslutade utanför Houses of Parliament med historien om fifth of November och the gunpowder plot.
När rundturen var slut beslutade vi oss för att åka tillbaka mot Oxford Street. Vi hade nämligen ett ärende att uträtta.
Vi behövde nämligen gå till ”the Lomo shop” som låg härinne i Carnaby. L har ju en liten Diana och den har börjat klippa av folk när hon tar kort. Och så kan vi ju inte ha det, men tyvärr kunde de inte hjälpa henne i affärn.

Istället åkte vi tillbaka till hostellet, hämtade våra väskor och kramade mina vänner hejdå och sa hoppas vi ses snart. (Och några av dem får jag faktiskt se snart igen!)
Sedan åkte vi tuben till tåget till flygplatsen
och medan södra London dånade förbi utanför fönstret vinkade vi hejdå och jag önskade så att jag inte behövde åka därifrån.
Väl på flygplatsen checkade vi in och sedan gick vi och åt middag. Här är min.
 Och så var det med den bästa resan.

Det här inlägget postades i sommar, utflykter och äventyr och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Fjärde och sista London-dagen

  1. malin/lokalresan skriver:

    Åh, du ska veta hur mycket det här får mig att längta tillbaka till London. Är the Lomo shop en nyöppnad butik, eller har jag bara helt missat den innan?

  2. Ping: 2011, april – juni. |

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s