kvalvika <3

thursday, ramberg
På torsdagen slog vi upp ögonen i vårt nästan dimhöljda tältet vid Rambergs strand.
thursday, ramberg
Efter frukost till den här utsikten tog vi bilen en halvtimme bort.
thursday, kvalvika
Dagens aktivitet var nämligen en dryg timmes vandring till en strand vi fått otaliga tips om att vi bara måste se.
thursday, kvalvika
thursday, kvalvika
Så vi vinkade hej då till bilen och började vandringen uppåt.
thursday, kvalvika
Vi mötte dimman innan vi ens kommit halvvägs. Vi gick liksom in i den.
thursday, kvalvika
Naturen var så extremt grönskande.
thursday, kvalvika
Efter ungefär en halvtimme hade vi kommit till passets högsta punkt.
thursday, kvalvika
Vi fortsatte vandringen ner genom molnen.
thursday, kvalvika
Lina.
thursday, kvalvika
Här har Lina fått en första skymt av stranden vi är på väg till.
thursday, kvalvika
Vad hon såg var det här.
thursday, kvalvika
När vi kommit ännu lite närmare var det så klart dax för en sån här.
thursday, kvalvika
thursday, kvalvika
Och till slut såg vi då Kvalvika i all sin prakt. Det är alltså en strand på Lofotens nordvästra sida och du kan bara ta dig dit till fots eller med båt. För att få en uppfattning om skalan, leta efter den lilla gröna triangeln som är ett tält, som syns i den vänstra tredjedelen av fotot.
thursday, kvalvika
Väl nere på stranden, nästan, fick vi fint sällskap.
thursday, kvalvika
Vi var hungriga så vi åt.
thursday, kvalvika
Och Lina fick omgående stående ovationer från publiken.
thursday, kvalvika
Vi två var tydligen extremt spännande, och inte mig emot. Får är gulliga.
thursday, kvalvika
Jag hade hoppats att vi skulle vara ensamma. Men det var vi så klart inte. Naturens ljud var fortfarande högst, men vi kunde ändå svagt höra de andra människorna.
thursday, kvalvika
Efter maten vandrade vi bort till andra sidan stranden.
thursday, kvalvika
thursday, kvalvika
Vi hade fått veta att Kvalvika bestod av två stränder och därför fått tipset att ta oss över till den andra stranden. För att komma dit
thursday, kvalvika
var vi tvungna att ta oss över ett pärlband av klippor i olika former och storlekar.
thursday, kvalvika
Vi var på god väg, men tyvärr satte våra respektive skador stopp ungefär halvvägs, så i slutändan var det här allt vi såg av den andra stranden.
thursday, kvalvika
Det vara bara att vända tillbaka.
thursday, kvalvika
Efter att ha skakat av oss frustrationen över våra kroppars ovilja att samarbeta bestämde vi oss för att bada. Det var kallt, men ändå ett av de skönaste doppen jag har tagit, för det rullade in riktigt fina vågor. (Och för en gångs skull var det inte långgrunt!)
thursday, kvalvika
Efter badet hade dimman börjat lyfta och vi kände oss nöjda med utflykten.
thursday, kvalvika
Så vi vandrade tillbaka.
thursday, kvalvika
Ju närmare bilen vi kom desto mer sken solen. Landskapet var helt enkelt magiskt.
thursday, kvalvika
När vi kommit tillbaka till Ramberg höll vi kväll genom att hänga i det lilla köket där vi åt och där det fanns internet. Komiskt nog upptäckte Lina, senare samma kväll, att vi hade tillgång till internet också i tältet. Det var en mycket märklig upplevelse som vi skrattade hejdlöst åt i flera timmar innan vi skulle sova. Alla dagar på vår resa var fina, men i efterhand känner jag att den här är en av dom dagar som sticker ut lite extra. Jag har helt enkelt sparat den på en särskild plats i hjärtat.

Det här inlägget postades i sommar, utflykter och äventyr. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s