bloggen 5 år

Idag för fem år sedan startade jag den här bloggen när jag skulle praktisera i Gällivare över sommaren. Det var något helt nytt, en helt ny del av Sverige och mitt första försök att prova på det jag nu faktiskt jobbar med.

Jag minns dock att jag läste bloggar i flera år innan jag faktiskt skaffade en egen. Det var före bloglovin’ och jag memorerade hemsideadresser i huvudet och lade dem sedan som bokmärken när jag köpte min första egna dator. Eftersom jag i princip alltid har skrivit och funderat väldigt mycket är det märkligt att det dröjde så länge innan jag gjorde slag i saken och började blogga själv. Tyvärr tror jag att jag färgades mycket av min omgivning, ingen jag kände verkade läsa bloggar, och av vad jag läste om bloggar, att det bara var människor som var modeintresserade som hade en (och det var verkligen inte jag).

Men i den där brytpunkten mellan maj och juni. Den vemodigaste tiden på hela året när det haglar avslut och starter till höger och vänster, då var jag mogen att kasta mig ut. Och sedan har bloggen följt med mig, från Gällivare till Karlskrona, Nijmegen, ett fält utanför Kristianstad, Malmö och Helsingborg. Den har funnits där under mina sista år som student, under mina första osäkra steg ut i arbetslivet med den kompletterande chocken som kommer av att heltidsarbeta. Den har funnits där för att dokumentera semestrar, resor till andra länder, fikor, fester och häng med människor jag stött på och människor jag håller kära. Den har funnits där för att dokumentera vilka böcker jag läst, vilka tv-serier och filmer jag har tittat på, vilka tankar som har flutit förbi i min hjärna och den har funnits där som ett verktyg för att göra outhärdliga tider lite finare och lite enklare. Den finns här som ett sätt att minnas det som en gång varit en del av mig och som gör att jag är den jag är idag.

Den är ibland som en tjurig tre-åring, för sån är ju jag med ibland, och ibland är den så klok så klok, för så är jag också ibland (i alla fall av bloggarkivet att döma). Just nu känner jag att den måste få vara med i minst lika många år till. Allra helst längre. För jag vill aldrig sluta dokumentera mitt liv. Och bloggen är ett sånt bra verktyg för att göra precis det.

De här fotona är en bråkdel av allt jag gjort de senaste fem åren. Och med det hoppas jag att jag fortsätter blogga allra minst fem år till!

Akkamassivet
Gällivare
Dundret 2
Disponentvillan
Beirut, jag älskar dig av Zena el Khalil
Rumutsikt1
luara and me
me in amsterdam
tulips at keukenhof
me and charline jumping on the roof
the queen's day crew: tien, alex, bailey, katie, me and mac
one photo every hour, sunday, karlskrona
wsj opening ceremony, thursday, wsj, rinkaby
rhcp5
my first saturday in malmö
graduation! karlskrona
helsingborg
hossegor day 1
saturday, krakow
saturday, istanbul
new year's eve, wednesday, cape verde
friday, drinks at david's, helsingborg
the blossoming chestnut tree, helsingborg

Det här inlägget postades i sommar, summan av kardemumman, våren. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s