en midsommarhelg på costa brava-kusten, del III

Måndag, och det känns verkligen som höst idag. Himlen är gråmulen och regnet hackar sig ner genom luften. Det är blåsigt och det är helt okej. Men lite verklighetsflykt har ändå aldrig skadat, så vad sägs om att ta en paus från den augustimåndagen och hoppa tillbaka till juni och mina dagar i Spanien istället? Ja, så gör vi. Häng på!

Ni hittar de andra delarna från min resa här och här.
monday, me, morning swim, calella de palafrugell
På Costa Brava-kusten var det också måndag och jag och mina föräldrar tog ett morgondopp. Vi var helt ensamma på stranden den här morgonen. Det var min sista hela dag och solen värmde. Mitt hår stod nästan av sig själv efter alla salta bad.

Precis som alla andra dagar följde den här sin gilla gång. Vi handlade frulle på hemvägen, jag handlade lite extra grejer att ta med hem (ost och korv) och sen dukade vi upp på balkongen.
monday, calella de palafrugell
Innan det blev dags för lunch hade jag hunnit läsa, gå en promenad och oväntat nog köpa en bikini. Sen var det dags för den svala och syrliga gazpachon och stekt baguette med vitlök. Inget smakar sommar, semester och Spanien som det här. ❤️
monday, lunch, calella de palafrugell
Och som alltid här kommer lunchen i två steg. Nummer två var ofta äggröra och sallad. Ibland plus melon och lufttorkad skinka, ibland plus tonfisk. Och salladen bestod ofta av det av frukten som blivit över från frullen. Precis som att det på frullen ofta fanns rester av salladen. Jag gillar hur allt liksom hänger ihop i sitt eget lilla kretslopp.
monday, calella de palafrugell
Vi tillbringade eftermiddagen på stranden. Allt var utmärkt. Jag lyssnade på sommarprat eller läste, liggandes på min badhandduk som jag haft i evigheter, sida vid sida med mina päron. Det var lugnare, lite färre människor, eftersom de flesta helgfirarna åkt hemåt igen.
monday, calella de palafrugell
Det var min sista kväll och därför skulle vi äta på restaurang. Jag hade tvättat saltet ur håret, för första gången sen jag kom, och eftersom restaurangen låg på stranden var det enda rimliga att gå dit i flip-flops.
monday, calella de palafrugell
För att vara undantaget som bekräftar regeln åt jag något annat än friterade bläckfiskringar till förrätt. Sparrisen var god, men portionen var lite väl stor.
monday, calella de palafrugell
Vi hade valt just det här stället eftersom 1) du kan sitta med fötterna i sanden vid bordet och 2) det går att välja dagens fiskfångst till middag. Vi valde den röda fisken där på fatet och fastän jag memorerade namnet på den, har jag glömt det nu. Servitören, som var stirrig och pratade allt utom spanska med oss, rusade iväg och vägde den, gav oss ett pris, och sedan grillade de den.
monday, calella de palafrugell
En liten stund senare kom han tillbaka med det här. Han stod knappt still när jag knäppte den här bilden. Så bråttom hade han, trots att restaurangen bara knappt var halvfull och det främst av turister. Fisken var väldigt god, mjuk och fin i köttet, vilket passade bra ihop med de grillade grönsakerna.

När vi ätit upp, slängt ett getöga på desserterna och bestämt oss för att inte äta någon här, promenerade vi upp mot strandpromenaden igen. Och så sa vi att nej, det är inte värt att gå hit fler gånger. Vi har varit här under många av våra tidigare semestrar här, men de senaste åren har servicen sjunkit. Och som Mama sa, jag tror att vi konstaterade samma sak när vi var här sist. Nu ska vi bara komma ihåg det till nästa gång. Kanske gör vi det nu, när jag skrivit ner det här?
monday, calella de palafrugell
Vi avslutade kvällen med att köpa glass på hörnet. Papa valde romrussin, jag valde hallonsorbet och vattenmelnsorbet och Mama vanilj och choklad. Glassen var megagod. Vi satt på en bänk i den ljumma kvällen och tittade ut över havet medan vi slevade i oss den. Jag minns att vi fick äta ganska fort, men inte alls så fort som jag sedan fick äta all glass jag köpte i juli i Sverige. Och då upplevde jag ändå den här kvällen som väldigt varm.
tuesday, view, carrer de sant roc, calella de palafrugell
Nästa morgon var det tisdag och dags för mig att följa vägen tillbaka till allvaret. Jag snuvade Mama och Papa på ett morgondopp, eftersom de var snälla och skjutsade mig tillbaka till Girona, där jag skulle ta snabbtåget tillbaka mot Barcelona och flygplatsen.
tuesday, breakfast, calella de palafrugell
Men först, en för mig, sista frulle på balkongen. Den syrliga yoghurten som skiktat sig lite, med banan, nektarin, pumpafrön och russin. Några bitar av den baguette med mest frön på, som vi kunde hitta, och så ost och korv på. Vatten, apelsinjuice och Earl Grey. Och så Mama och Papa som sällskap i den lugna morgontimman. Solen värmde redan och resten av byn var tyst. Det enda som bröt den var kyrkklockans klang var femtonde minut. Det ljud som tonsatt de här dagarna och som alltid kommer påminna mig om dem.

Detta inlägg publicerades i äta bör man annars dör man, sommar, utflykter och äventyr. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till en midsommarhelg på costa brava-kusten, del III

  1. Mama skriver:

    Åhhhhh sååå sköööönt! 😘

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s