en lördag i slutet av april

Hej och glad fredag! Idag är det dax för en flashback till den sista lördagen i april. Häng på!


Då hade vitsipporna slagit ut. Träden var fortfarande ganska kala men det gick att ana våren på riktigt! Solen sken och den här lördagen var varm, minns jag. Jag hade fortfarande min tunnare vinterkappa på mig, men det var varmt enligt de vädermått jag hade då.


Jag hade bestämt mig för att promenera till Sofiero. Det var nästan inte en käft där och det var så himla skönt. Minns att jag hade ett riv i bröstkorgen som jag inte riktigt visste hur jag skulle hantera, under den här perioden. Men just den här dagen hjälpte verkligen skogen och våren.
Ravinen med rhododendron var långt ifrån utslagen men trots det väldigt fin att titta ner på från den nya bron, Sofias bro.

När jag gått över den kom jag fram till mitt mål: orangeriet. Där inne var det så där mjukt fuktigt ljummet. Vinden utanför vara ganska isig.


I orangeriet fanns det en liten utställning med tema körsbärsblom och citrusfrukter. Det doftade ljuvligt. Jag satt en stund på en bänk och bara tog in stunden. Några andra människor strosade in och ut men de var väldigt lugna. Det var en skön stund.

När jag kände mig nöjd knallade jag till Brödkultur 2.0 på Sofiero gård. Ida mötte upp mig och så käkade vi lunch ihop. Jag tror det här var den första dagen jag satt ute och åt. Vinden drog lite om nacken men jag kunde ändå sitta utan vinterkappan. Det var en magisk känsla.

När vi var mätta, och dessutom pratat bort en stund, promenerade jag hem genom skogen igen. Marken var så grön och träden så bruna. Nu när jag går här är det tvärtom. Jag går under ett grönt skyddande lövtak på mark som är mjuk av ljusbruna löv och jord. Tänk att det var så annorlunda för bara 41 dagar sen!