fredagstankar

friday, amsterdam
Vädret blev sämre, eller svalare, eller mer normalt, i samband med att jag gick tillbaka till att jobba heltid i måndags. Den sista månaden av skrivarkursen ackompanjerades av högsommarvärme. Och den första jobbveckan har melodin varit mer klassiskt svenskt sommarväder; blåsigt och växlande molnighet. Mulna skyar.

Idag är det fredag och jag har jobbat heltid en hel vecka för första gången på ett halvår. Klockan är 07:28 prick nu och temperaturen har klättrat från 16 grader till 18 grader sedan jag vaknade. Idag sken solen när jag steg upp. Jag kisade mot den när jag andades in morgonluften på balkongen.

De säger att det ska bli varmt idag. Mellan 18-23 grader. Avtagande vind framåt kvällen. Jag håller tummarna för att det är sant, för det är fredag och det är sommar och helgen finns runt hörnet. Och framförallt skiner solen. Det är en avgörande komponent för hur jag känner mig. En morgon med sol är en lite bättre morgon. Särskilt på fredagar. ☀️☀️☀️

Annonser
Publicerat i sommar, tankar för dagen | Lämna en kommentar

om att vara en skrivande människa

tuesday, evening walk, spring, summer, landborgen, helsingborg
Det är den andra fredagen i juni. Och det är den sista dagen på skrivarkursen som jag har gått sen i januari. Jag minns fortfarande det där pirret i magen den första dagen, de första veckorna. Jag funderade på vilka uppgifter vi skulle få, om jag skulle hänga med i tempot, vad jag skulle tycka om böckerna på litteraturlistan. Är det nu jag ska bli en skrivande människa? 

Under våren har jag gått igenom skrivandets beståndsdelar; miljöbeskrivning, personporträtt, dialog. Fortsatt med att fokusera på detaljer, provat olika berättarperspektiv, skrivit om något utan att nämna det vid ord. Försökt skriva självbiografiskt, gjort research och skrivit min första längre text. Funderat på klyschor, skrivit en novell på temat snöstormen, övat på att skriva inledning. Kastat mig ut och testat att skriva på ett sätt jag inte brukar skriva på. Kommit underfund med teckenbegränsat skrivande, redigering, den dramaturgiska kurvan och skrivande för unga vuxna.

Jag har fått läsa och skriva hemma, borta, på resande fot, i huvudet, på datorn. Jag har fått skriva om det jag har läst och läsa om det jag har skrivit. Övat mig på att ge gensvar, respons, på mina kurskamraters texter. Jag har tagit emot respons på mina texter, pratat om mina texter, om mitt skrivande. Långsamt börjat skapa en förståelse för vad som är mitt sätt att skriva. När det känns bra. När det känns kasst. När jag behöver det som mest. Och att det bara gäller att sätta sig ned och göra det.

När jag började kursen var mitt mantra: Så länge det blir text är det bra. Jag har stiftat ny bekantskap med gamla vänner: prestationsdjävulen och den inre självkritikern. Och jag har skrivit ändå. Upprepat mitt mantra. Försökt stänga av alla inre röster och bara låta texten komma. Låta orden ta form på skärmen framför mig utan att värdera dem. Det kommer sen. När jag börjar redigera.

Ju längre kursen har gått desto mer bekväm har jag blivit med att skriva och prata om mitt skrivande. Jag känner mig säkrare på hur jag ska göra för att bygga upp en text. Jag känner mig säkrare på hur jag ska göra för att berätta det jag vill berätta. Jag har lärt känna andra skrivande människor. Och jag har insett att en skrivande människa inte är något du blir. Det är snarare ett sätt att ta sig an livet. En skrivande människa har viljan och behovet att skriva. En skrivande människa övar för att bli bättre. Och det är verkligen vad jag har gjort den här våren. Övat. Övat. Övat.

Och det bästa av allt är att jag ska få fortsätta öva. Det är nämligen klart att jag får fortsätta skriva i höst. Då är det dags för mig att gå den andra terminen och jag längtar redan! ✏️✏️✏️


Andra texter jag har skrivit om skrivarkursen
Om att ta sig själv och sina drömmar på allvar
Början på något nytt

Publicerat i sommar, summan av kardemumman, tankar för dagen | 2 kommentarer

en apriltorsdag med skönhet hos electa

Idag blir det (återigen) en tillbakablick här på bloggen. Den här gången till slutet av april när Christin bjöd in till event. Christin är utan tvekan det färggladaste och ärligaste inslaget i mitt bloggflöde. Och det är precis det jag gillar med henne och hennes blogg! Sen den här eventkvällen, som ni snart ska få läsa om, har hon dessutom, tillsammans med en kollega, lanserat en bloggportal. Så coolt! Det har varit så roligt att få följa henne på den här jobbresan, som hon har gjort de senaste åren. Inte anade jag att det skulle mynna ut i en bloggportal! Men, det var inte det jag skulle blogga om idag. Näpp. Nu tar vi oss tillbaka till april istället!
thursday, blog- and instagramevent at electa with christin/midis, helsingborg
En torsdag i slutet av april hade Christin, som bloggar på Midis, bjudit in mig och en vän på skönhetsevent hos Electa Parfymeri i Helsingborg. Jag som verkligen inte är någon skönhetsnörd tackade efter lite klurande ja. För jag vet att jag hade ångrat mig om jag inte hade gått. Min nyfikenhet är bra på det sättet!
thursday, blog- and instagramevent at electa with christin/midis, helsingborg
thursday, blog- and instagramevent at electa with christin/midis, helsingborg
Det var ett intimt event med bloggare och instagrammare från Helsingborg och övriga Skåne som var bjudna. Christin och hennes kompis Marie, från Electa, hade styrt ihop det på ett väldigt fint sätt. Jag och Ida spanade runt på en demonstration av en ansiktsbehandling, luktade på parfymer och passade på att få lite tips på nya läppstiftsfärger.

Vi hann också mingla med några av de andra som var där. Bland annat med Olivia, en halvan av inredningsinstagramduon MOE of Sweden som har ett av de mest välordnade instagramflödena jag vet, och med Frida som precis som jag har en blogg. Hon är dessutom en hudvårdnörd av rang och bloggade väldigt roligt och informativt om eventet. Du hittar hennes inlägg här.
thursday, blog- and instagramevent at electa with christin/midis, helsingborg
thursday, blog- and instagramevent at electa with christin/midis, helsingborg
En av de roligaste grejerna var att få ta in butikens inredning. Electa har funnits sedan början av 1900-talet, om jag minns rätt, och även om de har bytt butik några gånger har de behållt originalinredningen! Den var i mörkt trä och på framsidan av disken fanns ett helt gäng gamla burkar och parfymflaskor uppställda. Det var riktigt häftigt.
thursday, blog- and instagramevent at electa with christin/midis, helsingborg
När glasen var tömda och snittarna nästan uppätna knallade vi tvärs över torget till Electas klink.
thursday, blog- and instagramevent at electa with christin/midis, helsingborg
Där har de inte funnits lika länge och det kändes fortfarande väldigt nytt. De vita väggarna var en pigg kontrast till parfymeriets mer dova toner. Där fick vi se hur det går till vid en tandblekning, och även om varken jag eller Ida kände att det var något för oss, var det intressant att höra och se hur det funkar.
thursday, blog- and instagramevent at electa with christin/midis, helsingborg
Jag och Christin har följt varandras bloggar några år och det var riktigt kul att äntligen få träffa henne i verkligheten! Hon var himla gullig och ställde upp på en bild. Jag kände mig lite star struck, faktiskt, men hon var mycket proffsig. Sen tackade vi för oss och knatade hem genom en kylig aprilkväll.

Tack igen, Christin, för en spännande upplevelse och ett kul event!

Publicerat i påhitt, våren | 2 kommentarer

en lördag i slutet av april

Hej och glad fredag! Idag är det dax för en flashback till den sista lördagen i april. Häng på!
saturday, walking in pålsjö forest, helsingborg
saturday, walking in pålsjö forest, wood anemones, vitsippor, helsingborg
Då hade vitsipporna slagit ut. Träden var fortfarande ganska kala men det gick att ana våren på riktigt! Solen sken och den här lördagen var varm, minns jag. Jag hade fortfarande min tunnare vinterkappa på mig, men det var varmt enligt de vädermått jag hade då.
saturday, sofiero castle, helsingborg
saturday, sofiero castle, helsingborg
Jag hade bestämt mig för att promenera till Sofiero. Det var nästan inte en käft där och det var så himla skönt. Minns att jag hade ett riv i bröstkorgen som jag inte riktigt visste hur jag skulle hantera, under den här perioden. Men just den här dagen hjälpte verkligen skogen och våren.
saturday, sofiero castle, helsingborgRavinen med rhododendron var långt ifrån utslagen men trots det väldigt fin att titta ner på från den nya bron, Sofias bro.
saturday, exhibition, lemons and cherry blossoms at sofiero castle, helsingborg
När jag gått över den kom jag fram till mitt mål: orangeriet. Där inne var det så där mjukt fuktigt ljummet. Vinden utanför vara ganska isig.
saturday, exhibition, lemons and cherry blossoms at sofiero castle, helsingborg
saturday, exhibition, lemons and cherry blossoms at sofiero castle, helsingborg
I orangeriet fanns det en liten utställning med tema körsbärsblom och citrusfrukter. Det doftade ljuvligt. Jag satt en stund på en bänk och bara tog in stunden. Några andra människor strosade in och ut men de var väldigt lugna. Det var en skön stund.
saturday, lunch at brödkultur 2.0, sofiero gård, helsingborg
När jag kände mig nöjd knallade jag till Brödkultur 2.0 på Sofiero gård. Ida mötte upp mig och så käkade vi lunch ihop. Jag tror det här var den första dagen jag satt ute och åt. Vinden drog lite om nacken men jag kunde ändå sitta utan vinterkappan. Det var en magisk känsla.
saturday, walking in pålsjö forest, helsingborg
När vi var mätta, och dessutom pratat bort en stund, promenerade jag hem genom skogen igen. Marken var så grön och träden så bruna. Nu när jag går här är det tvärtom. Jag går under ett grönt skyddande lövtak på mark som är mjuk av ljusbruna löv och jord. Tänk att det var så annorlunda för bara 41 dagar sen!

Publicerat i äta bör man annars dör man, påhitt, våren | Lämna en kommentar

tisdagstankar

saturday, lunch at sofia's, laröd, helsingborg
De här varma dagarna flyter förbi. Och jag med dem.

Jag har svårt att hålla reda på vilken dag det är. Det känns både behagligt och jäkligt jobbigt. Det sistnämnda för att min brist på koll får mig att känna mig lat. Och det är ändå ganska konstigt, för hela vintern längtar jag efter värmen, att slippa frysa, och nu när den är här blir jag irriterad på grund av den makliga, lättjefulla takt den ger mig.

I lördags var det en av de varmaste dagarna hittills, och då har ändå dagarna de senaste veckorna slagits om att klå varandra, och då fick jag hänga med Sofia i hennes föräldrars trädgård. Vi åt den där goda salladen på bilden till lunch. Löste korsord, badade, låg på stranden, läste, badade igen, läste igen och åt vattenmelon. Det kändes som semester. Och då kändes den där makliga lättjefulla takten helt okej.

Idag är det tisdag men känns som vilken sommardag som helst och jag över mig på att bara acceptera att det är så, att det känns så. Kyliga dagar kommer komma. Någon gång. Och då får jag öva mig på att acceptera dem också.

Publicerat i äta bör man annars dör man, sommar, tankar för dagen | Lämna en kommentar

bokbönorna läser ett jävla solsken av fatima bremmer

I torsdags var det dax för bokklubb! Och som jag hade längtat. Den här vårsommaren, eller försommaren, kanske det heter? innebar att vi kunde sitta ute. I skuggan! Utan att frysa! Eller ja, på slutet blev det lite kyligt på grund av vinden. Men. Det var lite skönt faktiskt.
thursday, bookclub at my place, öresundsparken, helsingborg
Nåja! Till den här gången hade vi läst förra årets Augustpristagare i fackboksklassen: Ett jävla solsken: en biografi om Ester Blenda Nordström av Fatima Bremmer.

Den handlar om Sveriges, och antagligen en av världens, första undersökande reportrar Ester Blenda Nordström. Hon wallraffade långt innan Günther på 1960-talet gjorde samma sak. Nordström föddes 1891 och hennes första undersökande reportage, som också gavs ut som bok, heter En piga bland pigor och publicerades 1914. I den tar hon tjänst som piga på en bondgård med avsikten att skriva om pigornas arbetsförhållanden. Den får stor uppmärksamhet och väcker stort rabalder.

Efter det fortsätter hon med sina på den tiden speciella undersökande metoder och skriver både artiklar och böcker om de äventyr hon ger sig ut på. Bremmer guidar med ödmjuk blick läsaren genom Ester Blendas resor som tar henne till samerna i Norrland, till ryggen på en mula i Anderna, till Amerika som emigrant och till Sibiren genom ett äktenskap. Betänk också att hon gör allt detta mellan 1910 och 1935. Men plötsligt försvinner hon från den skrivande världen. Vad var det som hände? Och hur gick det med Ester Blenda, denna människa som sen barnsben beskrivits som ett jävla solsken?
thursday, bookclub at my place, öresundsparken, helsingborg
Jag älskar den här boken. Bremmer gör ett fantastiskt fint jobb när hon balanserar mellan fakta och fiktion. Jag upplever att hon verkligen har hittat Ester Blendas röst och att hon berättar hennes historia med öm hand.

I bokklubben hade vi lite mer delade åsikter. Ida, som också gillade den, sa att hon blev så sugen på att ge sig ut på äventyr när hon läste. En annan av oss hade längtat efter att läsa boken så fort hon lade den ifrån sig. De av oss som hade invändningar tyckte att författaren hade kunnat göra ett bättre jobb med att berätta historien. Att stoffet som är Ester Blendas liv kunde återgivits på ett roligare sätt. En av oss väckte frågan om vad den där familjen som Ester tog tjänst som piga hos egentligen tyckte om det. Även om hon inte hängde ut dem, kom det fram vilka de var, och delar av familjen blev allt annat än glada över det. Min bokklubbskollega funderade på hur det kändes för dem, om det var rätt av Ester att utsätta dem för det. Jag tycker det är en väldigt intressant fråga.

Jag gav boken ★★★★★ (5 av 5)
Och snittbetyget för Bokbönorna blev ★★★★☆ (4 av 5)


Du kan läsa om vår förra bokklubbsträff här.
Till nästa gång ska vi läsa boken som Flora tipsar om i sitt blogginlägg här.

Publicerat i böcker, påhitt, våren | 2 kommentarer

om första maj den sista maj

Sista dagen i maj är här. Vilken månad! På månadens första dag hade jag aldrig kunnat ana vilket kanonväder det skulle bli. Det känns fortfarande helt surrealistiskt! Att det varit det. Att det är det.
tuesday, first of may, barbecue at gun's, glumslöv
Den första maj var jag och mina systrar hos min moster. Våren hade knappt kommit igång och det var riktigt kyligt.
tuesday, first of may, barbecue at gun's, glumslöv
Men vi hade bestämt oss för att köra årets första grillning ändå.
”Det går ju att äta inomhus” sa vi till varandra och körde på.
tuesday, first of may, barbecue at gun's, glumslöv
tuesday, first of may, barbecue at gun's, glumslöv
tuesday, first of may, barbecue at gun's, glumslöv
Potatis och grönsaker i ugn, kött, citron och vitlök på grillen och så rabarberpaj till efterrätt. Det finns något väldigt behagligt i att hjälpas åt och laga middag ihop med andra människor. Förutsättningen är dock att det finns gott om tid, och det hade vi den här tisdagen, så att det inte blir någon stress.
tuesday, first of may, barbecue at gun's, glumslöv
tuesday, first of may, barbecue at gun's, glumslöv
tuesday, first of may, barbecue at gun's, glumslöv
Maten blev ruskigt god och jag fick öva mig på att gnaga på revben. Jag föredrar att inte äta kladdiga saker med fingrarna, men med revben kommer du inte undan. Sedan finns det så klart undantag från det där kladdiga fingerätandet, för jag är ju bara människa! Kräftor går till exempel bra. Japp, ologiskt resonemang, jag vet.
tuesday, first of may, barbecue at gun's, glumslöv
Rabarberpajen smakade himmelskt. Det är verkligen något särskilt med just rabarber. Så söta och syrliga och liksom något av det första som kommer på våren. Medan vi åt den berättade vår moster om resan till Uzbekistan som hon precis gjort. Där var det 25 grader och stekande sol, mosaik och mattor och blåa toner. En stark kontrast mot vinden och regnet vi upplevde strax efteråt, när vi gick mot tåget för att åka hemåt.

Publicerat i äta bör man annars dör man, påhitt, våren | 2 kommentarer