bokbönorna läser ett jävla solsken av fatima bremmer

I torsdags var det dax för bokklubb! Och som jag hade längtat. Den här vårsommaren, eller försommaren, kanske det heter? innebar att vi kunde sitta ute. I skuggan! Utan att frysa! Eller ja, på slutet blev det lite kyligt på grund av vinden. Men. Det var lite skönt faktiskt.
thursday, bookclub at my place, öresundsparken, helsingborg
Nåja! Till den här gången hade vi läst förra årets Augustpristagare i fackboksklassen: Ett jävla solsken: en biografi om Ester Blenda Nordström av Fatima Bremmer.

Den handlar om Sveriges, och antagligen en av världens, första undersökande reportrar Ester Blenda Nordström. Hon wallraffade långt innan Günther på 1960-talet gjorde samma sak. Nordström föddes 1891 och hennes första undersökande reportage, som också gavs ut som bok, heter En piga bland pigor och publicerades 1914. I den tar hon tjänst som piga på en bondgård med avsikten att skriva om pigornas arbetsförhållanden. Den får stor uppmärksamhet och väcker stort rabalder.

Efter det fortsätter hon med sina på den tiden speciella undersökande metoder och skriver både artiklar och böcker om de äventyr hon ger sig ut på. Bremmer guidar med ödmjuk blick läsaren genom Ester Blendas resor som tar henne till samerna i Norrland, till ryggen på en mula i Anderna, till Amerika som emigrant och till Sibiren genom ett äktenskap. Betänk också att hon gör allt detta mellan 1910 och 1935. Men plötsligt försvinner hon från den skrivande världen. Vad var det som hände? Och hur gick det med Ester Blenda, denna människa som sen barnsben beskrivits som ett jävla solsken?
thursday, bookclub at my place, öresundsparken, helsingborg
Jag älskar den här boken. Bremmer gör ett fantastiskt fint jobb när hon balanserar mellan fakta och fiktion. Jag upplever att hon verkligen har hittat Ester Blendas röst och att hon berättar hennes historia med öm hand.

I bokklubben hade vi lite mer delade åsikter. Ida, som också gillade den, sa att hon blev så sugen på att ge sig ut på äventyr när hon läste. En annan av oss hade längtat efter att läsa boken så fort hon lade den ifrån sig. De av oss som hade invändningar tyckte att författaren hade kunnat göra ett bättre jobb med att berätta historien. Att stoffet som är Ester Blendas liv kunde återgivits på ett roligare sätt. En av oss väckte frågan om vad den där familjen som Ester tog tjänst som piga hos egentligen tyckte om det. Även om hon inte hängde ut dem, kom det fram vilka de var, och delar av familjen blev allt annat än glada över det. Min bokklubbskollega funderade på hur det kändes för dem, om det var rätt av Ester att utsätta dem för det. Jag tycker det är en väldigt intressant fråga.

Jag gav boken ★★★★★ (5 av 5)
Och snittbetyget för Bokbönorna blev ★★★★☆ (4 av 5)


Du kan läsa om vår förra bokklubbsträff här.
Till nästa gång ska vi läsa boken som Flora tipsar om i sitt blogginlägg här.

Annonser
Publicerat i böcker, påhitt, våren | 3 kommentarer

om första maj den sista maj

Sista dagen i maj är här. Vilken månad! På månadens första dag hade jag aldrig kunnat ana vilket kanonväder det skulle bli. Det känns fortfarande helt surrealistiskt! Att det varit det. Att det är det.
tuesday, first of may, barbecue at gun's, glumslöv
Den första maj var jag och mina systrar hos min moster. Våren hade knappt kommit igång och det var riktigt kyligt.
tuesday, first of may, barbecue at gun's, glumslöv
Men vi hade bestämt oss för att köra årets första grillning ändå.
”Det går ju att äta inomhus” sa vi till varandra och körde på.
tuesday, first of may, barbecue at gun's, glumslöv
tuesday, first of may, barbecue at gun's, glumslöv
tuesday, first of may, barbecue at gun's, glumslöv
Potatis och grönsaker i ugn, kött, citron och vitlök på grillen och så rabarberpaj till efterrätt. Det finns något väldigt behagligt i att hjälpas åt och laga middag ihop med andra människor. Förutsättningen är dock att det finns gott om tid, och det hade vi den här tisdagen, så att det inte blir någon stress.
tuesday, first of may, barbecue at gun's, glumslöv
tuesday, first of may, barbecue at gun's, glumslöv
tuesday, first of may, barbecue at gun's, glumslöv
Maten blev ruskigt god och jag fick öva mig på att gnaga på revben. Jag föredrar att inte äta kladdiga saker med fingrarna, men med revben kommer du inte undan. Sedan finns det så klart undantag från det där kladdiga fingerätandet, för jag är ju bara människa! Kräftor går till exempel bra. Japp, ologiskt resonemang, jag vet.
tuesday, first of may, barbecue at gun's, glumslöv
Rabarberpajen smakade himmelskt. Det är verkligen något särskilt med just rabarber. Så söta och syrliga och liksom något av det första som kommer på våren. Medan vi åt den berättade vår moster om resan till Uzbekistan som hon precis gjort. Där var det 25 grader och stekande sol, mosaik och mattor och blåa toner. En stark kontrast mot vinden och regnet vi upplevde strax efteråt, när vi gick mot tåget för att åka hemåt.

Publicerat i äta bör man annars dör man, påhitt, våren | 2 kommentarer

måndagstankar

monday, lush greens, slottshagen, helsingborg
Det är majs sista skälvande dagar. Den varmaste månaden maj jag kan minnas. De senaste årens maj har ofta varit sommarvarma. Men det går aldrig att ta det för givet. Och jag behövde andas in den här värmen, den här grönskan, det här lätta behövde fyllas på i mitt bröst. Så bloggen har fått vänta. Och det gör ju inget, för det är ju så min bloggfilosofi fungerar.

Så idag säger jag hej! med en ett år gammal bild. I år har det varit så varmt att den här frodiga grönskan nästan är ett minne blott allaredan.

Publicerat i tankar för dagen, våren | Lämna en kommentar

tisdagstankar

walking, sunday, pålsjö forest, helsingborg
Alltså, kan ni förstå? Att allt det här gröna, det kommer nu? För nu är det maj och maj är så ljuvligt vacker. Det kommer nog ta lite längre tid i år, eftersom det varit kallt så länge, men det kommer nu, hörrni! Det gör det.

Jag känner hur kylan skalas av mig lager för lager, dag för dag. Det tog mig lång tid att förstå det, men maj med all sin klorofyllstinna grönska, det är verkligen min favoritmånad. Och idag är den äntligen här! 💚💚💚💚💚💚💚💚💚💚💚💚💚💚

Publicerat i tankar för dagen, våren | Lämna en kommentar

söndag på dunkers kulturhus

När det fortfarande var början av mars, och kylan verkade hålla ett fast grepp om landet, då gick jag på museum. Det är för övrigt en perfekt grej att göra på söndagar, särskilt när vädret är så där, men egentligen alltid. Det är lugnt och intressant samtidigt som du kommer ut och gör något = perfekt söndagsaktivitet.
sunday, exhibition, walk the line, glass art, dunkers kulturhus, helsingborg
Hursom, jag hade i alla fall tagit sikte på Dunkers
sunday, exhibition, walk the line, glass art, dunkers kulturhus, helsingborg
och utställningen Walk the Line. Det känns nästan lite hemskt att säga, nu när den slutat gå, men jag tyckte jättemycket om den. Glaskonst är fascinerande! Och du kan läsa som utställningen här.
sunday, exhibition, walk the line, glass art, dunkers kulturhus, helsingborg
Jag menar vem kommer på att göra träd av glas… Vem? Ja, inte jag uppenbarligen, men någon annan. Så glad för det.
sunday, exhibition, walk the line, glass art, dunkers kulturhus, helsingborg
Det verk jag stannade längst vid var utan tvekan de här magiska ballongerna av glas. Glaskonstnären Nina Westman måste dessutom ha haft i något fluorescerande i glasmassan för de glänste i grönt. Jag har aldrig velat känna på något mer än jag ville känna på det här. Men jag gjorde det inte, utan gick vidare istället.
sunday, exhibition, walk the line, glass art, dunkers kulturhus, helsingborg
Till de här kokongerna.
sunday, exhibition, walk the line, glass art, dunkers kulturhus, helsingborg
I nästa rum fanns flera spännande verk av Åsa Jungnelius. Det här ser ut som upphängd fiskefångst, tycker jag.
sunday, exhibition, walk the line, glass art, dunkers kulturhus, helsingborg
Och den här snäckan i glas fattar jag nästan inte hur hon har lyckats få till.
sunday, exhibition, walk the line, glass art, dunkers kulturhus, helsingborg
Ett annat rum var helt täckt med ett mobiltelefonnummer. Och märkliga men intressanta vaser på piedestaler. Det spelades musik där också, och allt det rosa gjorde att det blev nästan för överväldigande med intryck.
sunday, exhibition, walk the line, glass art, dunkers kulturhus, helsingborg
Det här var de tunnaste glasskivorna jag såg. Nästan som om konstnären gjort något av glaset som blir över, och sitter kvar på pinnen, efter att en blåst ett föremål.
sunday, exhibition, walk the line, glass art, dunkers kulturhus, helsingborg
När jag såg den här fick jag en känsla av eld 🔥🔥🔥
sunday, exhibition, walk the line, glass art, dunkers kulturhus, helsingborg
Och vi avslutar med de här magiska gröna ballongerna. Stackars den som ramlat ner, där borta! 🎈🎈🎈

Publicerat i påhitt, våren | Lämna en kommentar

i fredags: pizza på slofox/lillaro café

I fredags åkte Ida och jag till Lillaro för att käka pizza. Det var så varmt i fredags! Det kändes som årets första försommardag. Jag såg bara ben och leende människor. Allt känns mycket avlägset nu. Den här veckan har varit kyligare.
friday, pizza at slofox/lillaro café, förslöv
Men i fredagskväll var vi så här glada och nöjda.
friday, pizza at slofox/lillaro café, förslöv
Lillaro hade extraöppet och serverade pizza. Vi var där med bokklubben i september och eftersom det var så gott då hoppades vi på samma sak nu. Och blev inte besvikna. Idag tog den här pizzan med potatis, creme fraiche ricotta, getost, ramslök och rapsfrön på.
friday, pizza at slofox/lillaro café, förslöv
Och i min mage gled den här skapelsen med creme fraiche, getost, gulbetor och rostade bovetekorn ner. Den var så god. De där tunt skivade gulbetorna hade så gott tuggmotstånd. Likt en pasta som är kokt till perfekt al dente!
friday, pizza at slofox/lillaro café, förslöv
Vi satt där och bara pustade ut efter veckan. Bredvid mig på bänken satt en ung kille som hade svårt att sitta still. Varje gång han rörde sig spände jag automatiskt mina ben för det kändes som att bänken skulle rasa ihop. Utanför fönstret sjönk solen långsamt. Det var ganska ljummet fortfarande och några av de andra sällskapen satt ute först men flyttade sedan in.

När personalen började plocka ihop, och vi var nästan sist kvar, tog jag en sväng om toaletten. När jag kom tillbaka hade Ida stora ögon och sa till mig: ”Avicii är död.”
”Va?” sa jag.
”Jo, jag läste det precis.”
Vi tystnade och sen sa jag långsamt:
”Nu kommer jag aldrig glömma den här kvällen.”
Vi pratade om det ofattbara medan vi plockade ihop våra grejer och betalade. I bilen på vägen hem mörknade det sakta. Himlen var så där mörkblå och ljus som den blir efter guldtimme och solnedgång om våren. Och så var årets första försommardag slut.

Publicerat i äta bör man annars dör man, påhitt, våren | Lämna en kommentar

frukost, fönstertvätt och fika

När det fortfarande var vinter. Och våren kändes längre bort än någonsin. Då bestämde jag, Sofia och Ida oss för att ta en dag på våren och tvätta varandras fönster. Idéen hade vi fått från Sofias släkting som brukar samla sina väninnor när de behöver hjälp med olika praktiska grejer hemomkring. Så himla briljant!
saturday, window washing day, at ida's, sofia's and myself, helsingborg
Så en solig lördag i mitten av april satt jag hemma hos Ida och åt frukost. Vi hade bestämt turordningen och, viktigast av allt, vem som skulle bjuda på vad.
saturday, window washing day, at ida's, sofia's and myself, helsingborg
Ida tog frukosten och bjöd på de fluffigaste amerikanska pannkakorna jag ätit på länge. De var helt klart i klass med de vi åt i Amsterdam förra våren. Och efter frullen var det dax för fönsterputsning. Vi var lite ringrostiga först, men jäklar vad fint det blev!

När vi var klara hos Ida gick vi vidare hem till mig. Jag har inte bara många fönster, utan också sådana där, där du måste dela på varje fönsterruta för att putsa insidan. Japp, så old school är det i mitt hus. Eftersom detta gör att det tar hundra gånger längre tid kändes det helt rätt att jag svängde ihop en vegetarisk carbonara med soltorkade tomater till lunch.
saturday, window washing day, at ida's, sofia's and myself, helsingborg
På eftermiddagen avslutade vi vår turné hemma hos Sofia. Vid det laget var vi så snabba och synkade att vi putsade alla hennes fönster på mindre än 40 minuter. Och sen bjöd Sofia på den här magiska citronmarängpajen till fika och ett par timmars prat.

Jag kan verkligen rekommendera att göra tråkiga grejer tillsammans med sina vänner! Förutom att jag fick uppleva nya sidor av dem så hade jag dessutom kul hela tiden eftersom jag hängde med dem. Typiskt bra deal!

Publicerat i äta bör man annars dör man, påhitt, våren | Lämna en kommentar