måndagstankar om valsöndagen

friday, me, voting in the swedish election, helsingborg
Jag jobbade som röstmottagare i en vallokal igår. Hela dagen var jag igång och hem kom jag inte förrän tidigt i morse. Det var första gången jag gjorde det och det var en mycket särskild upplevelse.

Under dagen var det så fascinerande att ta emot människorna som kom för att rösta. Så rörande att se hur de ville bidra. Hur ringrostiga många var, för det här är ju trots allt något vi bara gör ungefär vart fjärde år. Och vilken lugn och högtidlig stämning det var. Några sa glatt: ”Nu har jag gjort min plikt! Tack för idag, ha en bra dag!” och log när de lämnade vallokalen. Stegen såg lätta ut. Det roligaste var de som nämnde att det var deras första gång. Då sa jag att jag tyckte de skulle fira nu. Och fick ett leende tillbaka.

När klockan slog 20 stängde vi. Bara de som då var kvar i lokalen fick rösta. När vi tagit emot deras röster, och släppt ut dem, var det dags för räkningen. Det är väldigt mycket som ska räknas och summeras: markeringarna i röstlängden, antalet valkuvert i respektive val, antal valsedlar per parti. Och sen ska ju allting stämma också. Noteras på rätt ställe, på rätt omslag som ska läggas i rätt påsar.

Det blev snabbt mörkt när vi satt igång. I skolbyggnaden där vi satt fanns det tre vallokaler och tillsammans med kvällen sänkte sig ett fokus och en lågmält intensiv känsla över den och oss. Alla var koncentrerade på att räkna. Vi hade fönstret öppet för att få in lite av den för en gångs skull obefintliga vinden, men det kändes som att allt stod still. Vid ett tillfälle kändes det som att vi var de enda som var kvar. Minuten senare avbröts den kompakta tystnaden av ett gemensamt skratt från rummet bredvid. Då andades vi ut en smula.

Nu i efterhand känns upplevelsen nästan surrealistisk. Som om den inte riktigt hände. Det var som att jag satt mitt i stormens öga. Känslan avbröts då och då, som när vår ordförande ringde in resultaten till länsstyrelsen eller en kollega berättade hur resultatet såg ut för de olika partierna i riksdagsvalet. Då sträckte vi på oss, ryggar knakade, axlar mjukades upp. Vi bytte några ord med varandra och gav oss sedan målmedvetet i kast med nästa uppgift. Klockan tickade på. Vi fajtades mot tröttheten.

När jag kom hem var jag tröttare än jag känt mig på väldigt länge. Kroppen var slut och hjärnan var slut. Och idag, idag står vi här med ett otydligt valresultat. Men oavsett vad som händer, när onsdagsräkningen genomförts, kommer världen gå vidare. Den gör alltid det. Och vi får fortsätta göra det bästa av den, oavsett om valresultatet blir som vi vill eller inte.

Annonser
Publicerat i höst, tankar för dagen | Lämna en kommentar

helgen som gick: mat och musik

Nu är det nästan helg igen och jag tänkte att vi startar den med att kolla på vad jag gjorde förra helgen. Fin uppladdning, va? Ja! Så, för en vecka sedan tog jag tåget till Malmö tillsammans med Maja.
friday, dinner at rebell with maja, malmö
friday, dinner at rebell with maja, malmö
friday, dinner at rebell with maja, malmö
Vi började med att äta middag på Rebell. Grillad halloumi med hallon, gurkskivor och creme fraiche, mac ‘n cheese och så pommes med tryffelmajonnäs. Allt var gott men halloumin var godast, särskilt i kombination med vårt samtal som som vanligt rörde allt från livets tvära kast till böcker.
friday, concert with annika norlin, säkert!, and vegakören, vega choir, sankt johannes church, malmö
Efter middagen hade vi supertur och fick plats på nästförsta bänkraden i Sankt Johannes kyrka. Det var dags för konsert!
friday, concert with annika norlin, säkert!, and vegakören, vega choir, sankt johannes kyrka, church, malmö
friday, concert with annika norlin, säkert!, and vegakören, vega choir, sankt johannes church, malmö
friday, concert with annika norlin, säkert!, and vegakören, vega choir, sankt johannes church, malmö
Annika Norlin, eller Säkert! som är ett av hennes artistprojekt, höll konsert tillsammans med Vegakören (en av de körer som hör till kyrkan vi befann oss i). Jag är oerhört svag för Annika Norlin och har lyssnat på henne sedan jag insåg hennes storhet på Säkert!s andra skiva Facit. Hennes låttexter kryper sig in överallt. Extra speciellt var det så klart i fredags eftersom hon hade uppbackning av kören. En av hennes nyaste låtar, Skadat exemplar, kändes extra skör och finstämd tillsammans med körens röster. Konserten var med andra ord verkligen speciell.

Andra gånger jag har sett Säkert! kan du läsa om här och här. Inser nu att båda föregående gånger också varit i Malmö, men på andra ställen.

saturday, ramen at barski, helsingborg
I lördags gjorde jag inte många knop på dagen. Jag ställde in min planerade träning, tog sovmorgon, åt långsam frukost och läste i bokklubbsboken. Gick en promenad i Pålsjö skog och andades. Lagade vegetarisk lasagne så att det blev matlådor. Allt i min egen takt. Skönt!

På kvällen traskade jag och Ida ner på stan för att äta ramen och titta på folk. Vi var på Barski, så klart, det bästa, men nog också det enda, stället i stan som serverar ramen. Jag är ett stort fan av deras Southern Fried Chicken Ramen, som syns på bilden, men valde i lördags en annan variant med fläsk. En måste ju förnya sig lite ibland. Och den var också god, men inte lika god som den med kyckling. Vårt samtal snurrade runt dejter, folks märkliga beteenden och hösten.

sunday, sponge cake and sunset with ingrid, gröningen, helsingborg
sunday, sponge cake and sunset with ingrid, gröningen, helsingborg
sunday, sponge cake and sunset with ingrid, gröningen, helsingborg
Söndagen gick i samma makliga tempo som lördagen. Jag promenerade, läste och styrde upp grejer hemma inför arbetsveckan som är nästan slut nu. När jag var i princip redo att slänga mig på soffan fick jag ett sms från Humlan:
Jag har bakat sockerkaka och tänker äta den på Gröningen kl 20 och du får gärna hänga på ❤️ 
Efter lite funderande skrev jag: Jag kommer!
Och en timme senare satt vi där och diskuterade veckan som gått, träning och kompisar medan vi mumsade på Ingrids megagoda sockerkaka med äpple i. Dennis kom också förbi och eftersom han nyligen bott i Sydkorea gled vi över till samtalsämnen som hans nya lägenhet och koreansk mat. När jag gick hem var det mörkt trots att klockan bara var lite efter 21.

Publicerat i äta bör man annars dör man, höst, musique, påhitt, sommar | Lämna en kommentar

bokklubben läser bara ha roligt av maria maunsbach

Ikväll ska vi ha bokklubbsträff och då insåg jag att jag inte bloggat om vår senaste. Så nu kommer den här!
monday, bokbönorna, viskängen, helsingborg
Det var juli och Elin bjöd in oss till bokklubb utomhus! Älskar att vi har kunnat sitta ute de senaste två gångerna. Sommaren i år har levererat 100%!
monday, bokbönorna, viskängen, helsingborg
Hon hade bakat paj med äpple och rabarber och så fanns det vaniljglass och saft.
bara ha roligt av maria maunsbach
Boken vi hade läst var Bara ha roligt och är skriven av Maria Maunsbach. Den handlar om kommunikatören Lydia som via gemensamma vänner träffar singelpappan och arkitekten Johannes. De söker båda efter ett förhållande, men faktum är att det inte går så bra. Johannes är en medveten man med tydliga idéer om hur han vill att en relation ska vara. Lydia är i sin tur en ung, självständig kvinna som är hungrig på upplevelser, sex och frihet. Båda två är högst kompetenta när det kommer till dejting, de har lärt sig spelets regler och tolkar varandras sms och vet hur de ska sälja in sig själva. Det här är en relationsroman som handlar om hur svårt det är att veta när kärleken är på riktigt och när en bara vill ha lite roligt.
bara ha roligt av maria maunsbach
Vid något tillfälle i vår läsning tror jag att vi alla ville ge Johannes en snyting. Han verkade så oerhört dålig på att känna in vad Lydia ville och kände. Och Lydia tog, enligt oss, massa skit som hon inte skulle tagit. Det gjorde att karaktären Lydia kändes trovärdig, samtidigt som vi inte riktigt kände igen henne. Hon visste regel annars alltid vad hon ville och inte ville, men med Johannes verkade det sättas ur spel.
bara ha roligt av maria maunsbach
Vi kände också igen oss väldigt mycket allihop. Och boken bjöd framförallt på många skratt, av skam, igenkänning och medlidande. Det vi var överens om allihop var att bokens karaktärer var väldigt trovärdiga och ärliga. Maunsbach har tidigare arbetat som programledare för Ligga med P3 och hon säger själv att hon har plockat beteenden och situationer från de som ringt in till programmet.
bara ha roligt av maria maunsbach
Den där känslan av igenkänning, som vi alla kände när vi läste, gjorde det också väldigt jobbigt att läsa boken. För ett par av oss var det en lättnad när den var utläst. Samtidigt gjorde igenkänningen i många fall också att jag kände mig mindre ensam. Det är i alla fall en människa till här i världen som tänkt eller känt så här.

Jag gav boken ★★★★☆ (4 av 5)
Och snittbetyget för Bokbönorna blev ★★★☆☆ (3,75 av 5)

Du kan läsa om vår förra bokklubbsträff här.
monday, bokbönorna, viskängen, helsingborg

Publicerat i äta bör man annars dör man, böcker, påhitt, sommar | Lämna en kommentar

måndagstankar

sunrise, helsingborg
Måndag. Helgen gick blixtsnabbt som vanligt. Det är väl så det är när vardagslivet dragit igång igen. Jag känner mig fortfarande ovan vid rytmen. Men den sitter väl där snart igen, antar jag.

September. Sommaren är över. Denna evighetssommar som aldrig verkade ta slut. Nu har det hunnit vara både ett och två regnoväder, svalare vindar. Och sen i lördags har hösten kommit. Enligt min tideräkning i alla fall. September är en höstmånad i min värld. Det gör mig inget. Tvärtom. Jag ser fram emot den friska höga luften. Krispigheten. De långsamt mörknande kvällarna.

Det bästa med september är också alla fina soluppgångar och solnedgångar jag kommer att få se. Min rutin brukar matcha solen så fint den här månaden. Det gör mig glad. Och det gör att min vardagsrytm känns väldigt skön.

Publicerat i höst, tankar för dagen | 2 kommentarer

en helg med trojkan i karlskrona

Det känns som att jag upplever sommaren en gång till när, jag jag skriver de här inläggen. Inte så dumt faktiskt! Idag hoppar vi ungefär två månader bakåt. Då var det fredag och jag och mina vänner åkte till min barndomsstad över helgen. Häng på!
friday, trojkan, karlskrona
friday, trojkan, karlskrona
Jag, Ida och Sofia styrde alltså kosan österut. ”Nu lämnar vi fastlandet. Härifrån och hem till mina päron består marken av utfyllda öar.” sa jag när vi körde över den sista viadukten. Fem minuter senare parkerade Ida bilen hos mina föräldrar och så var vi framme. Vi skulle hänga en helg i Karlskrona och jag hade fått chansen att både låna mina föräldrars lägenhet och visa min hemstad. Fredagskvällen började med att vi handlade och lagade middag. Nämligen den här megagoda salladen, som jag ätit fler gånger än jag kan räkna den här sommaren. Till det massa prat och lite matthet efter arbetsveckan. Och så avslutade vi med jordgubbar och grädde plus te.
saturday, trojkan, karlskrona
saturday, trojkan, karlskrona
saturday, trojkan, karlskrona
saturday, trojkan, karlskrona
saturday, trojkan, karlskrona
saturday, trojkan, karlskrona
saturday, trojkan, karlskrona
På lördagen, som var oväntat osolig, ni minns väl hur det var? Sommaren började redan i maj och sen tog den paus över midsommar (men då var ju jag ändå, lyxigt nog, på soliga breddgrader, i Spanien) och lite till, innan den kom igång igen. Det känns helt sjukt, det var så nyss, och ändå känner jag att jag i alla fall behöver påminna mig om det. Nåja, oavsett. Vädret var lite mulet, men ändå okej, blåsigt men så är det alltid i Karlskrona. Vi hade en lugn morgon på balkongen och tog sedan en tur med en av skärdgårdsbåtarna. Kollade på världsarvet, gamla militära byggnader och befästningar innan det var dags för lunch på Saltö fiskrestaurang.

Efter käket promenerade vi över Björkholmen, en av stadens äldsta delar, och hittade en bänk pausa på. Jag visade min favoritkyrka, Ulrica Pia, eller Amiralitetskyrkan som hon också kallas. Ida och Sofia posade snällt med gubben Rosenbom som står staty utanför. Vi var också en sväng inom Marinmuseum på Stumholmen. Sedan de byggde till utbåtshallen är det mitt favoritmuseum alla kategorier. Ni som läst min blogg länge kanske minns det här inlägget om när jag var där första gången? Jag var inte mindre peppad nu, och inte blev det heller sämre av att Ida och Sofia också tyckte det var coolt. Det enda som var bättre nu, jämfört med sist, är att det numera är gratis att gå in på museet och då även i ubåtshallen. Lyckan!!!
saturday, trojkan, karlskrona
När vi gick därifrån var vi rätt möra. Som tur var fanns det tid för en liten paus och lite prepp inför kvällen. Pauspreppen bestod av knäcke med brie, chips och prosecco.
saturday, trojkan, karlskrona
saturday, trojkan, karlskrona
saturday, trojkan, karlskrona
Sedan gick vi ut för att käka middag. Vi hade tajmat bordsbokningen lagom till solnedgången där vi satt på restaurang Vass, som är en flytande sjökrog som ligger i gästhamnen. Maten var helt okej, men servicen var riktigt dålig. Vi fick vänta länge på att ens beställa, ingen frågade om maten var god, om vi ville ha mer att dricka eller om vi ville ha efterrätt. Vi fick själva gå fram till baren för att få betala vår nota, när vi tröttnat på att ingen brydde sig om oss. När vi betalade frågade hon som stod i baren om vi hade haft en trevlig kväll. Och vi svarade nej och sa exakt det jag skrivit här ovan. Det som gjorde att kvällen ändå var fin var de sällskapet, de här två eminenta brudarna.
saturday, trojkan, karlskrona
Som avslutning försökte vi, förgäves, ta ett hoppkort. De flesta fotona ser ut som en variation av det här. Men vi skrattade gott hela tiden, muttrade åt män som bara gick rakt framför kameran, och hade väldigt kul.
sunday, trojkan, karlskrona
sunday, trojkan, karlskrona
sunday, trojkan, karlskrona
sunday, trojkan, karlskrona
sunday, trojkan, karlskrona
sunday, trojkan, karlskrona
Också söndagen började med frulle på balkongen. Medan diskmaskinen  gjorde sitt tog vi en tur till stranden. Vädret var allt annat än somrigt och efter årets maj kändes det så märkligt. Här är det ändå 1 juli! Men, även om det inte blev något bad, blev det någon timmes läsning. Med en annalkande bokklubbsträff var bokvalet givet och då kan det se något komiskt ut när en är iväg tillsammans. När disken var klar packade vi in oss och väskorna i bilen, och efter ett stopp för lunch i Hällevik, på Dagmars hamnkrog, och köp av jordgubbar, var vi snart tillbaka på västkusten igen.

Publicerat i äta bör man annars dör man, påhitt, sommar, utflykter och äventyr | Lämna en kommentar

en midsommarhelg på costa brava-kusten, del III

Måndag, och det känns verkligen som höst idag. Himlen är gråmulen och regnet hackar sig ner genom luften. Det är blåsigt och det är helt okej. Men lite verklighetsflykt har ändå aldrig skadat, så vad sägs om att ta en paus från den augustimåndagen och hoppa tillbaka till juni och mina dagar i Spanien istället? Ja, så gör vi. Häng på!

Ni hittar de andra delarna från min resa här och här.
monday, me, morning swim, calella de palafrugell
På Costa Brava-kusten var det också måndag och jag och mina föräldrar tog ett morgondopp. Vi var helt ensamma på stranden den här morgonen. Det var min sista hela dag och solen värmde. Mitt hår stod nästan av sig själv efter alla salta bad.

Precis som alla andra dagar följde den här sin gilla gång. Vi handlade frulle på hemvägen, jag handlade lite extra grejer att ta med hem (ost och korv) och sen dukade vi upp på balkongen.
monday, calella de palafrugell
Innan det blev dags för lunch hade jag hunnit läsa, gå en promenad och oväntat nog köpa en bikini. Sen var det dags för den svala och syrliga gazpachon och stekt baguette med vitlök. Inget smakar sommar, semester och Spanien som det här. ❤️
monday, lunch, calella de palafrugell
Och som alltid här kommer lunchen i två steg. Nummer två var ofta äggröra och sallad. Ibland plus melon och lufttorkad skinka, ibland plus tonfisk. Och salladen bestod ofta av det av frukten som blivit över från frullen. Precis som att det på frullen ofta fanns rester av salladen. Jag gillar hur allt liksom hänger ihop i sitt eget lilla kretslopp.
monday, calella de palafrugell
Vi tillbringade eftermiddagen på stranden. Allt var utmärkt. Jag lyssnade på sommarprat eller läste, liggandes på min badhandduk som jag haft i evigheter, sida vid sida med mina päron. Det var lugnare, lite färre människor, eftersom de flesta helgfirarna åkt hemåt igen.
monday, calella de palafrugell
Det var min sista kväll och därför skulle vi äta på restaurang. Jag hade tvättat saltet ur håret, för första gången sen jag kom, och eftersom restaurangen låg på stranden var det enda rimliga att gå dit i flip-flops.
monday, calella de palafrugell
För att vara undantaget som bekräftar regeln åt jag något annat än friterade bläckfiskringar till förrätt. Sparrisen var god, men portionen var lite väl stor.
monday, calella de palafrugell
Vi hade valt just det här stället eftersom 1) du kan sitta med fötterna i sanden vid bordet och 2) det går att välja dagens fiskfångst till middag. Vi valde den röda fisken där på fatet och fastän jag memorerade namnet på den, har jag glömt det nu. Servitören, som var stirrig och pratade allt utom spanska med oss, rusade iväg och vägde den, gav oss ett pris, och sedan grillade de den.
monday, calella de palafrugell
En liten stund senare kom han tillbaka med det här. Han stod knappt still när jag knäppte den här bilden. Så bråttom hade han, trots att restaurangen bara knappt var halvfull och det främst av turister. Fisken var väldigt god, mjuk och fin i köttet, vilket passade bra ihop med de grillade grönsakerna.

När vi ätit upp, slängt ett getöga på desserterna och bestämt oss för att inte äta någon här, promenerade vi upp mot strandpromenaden igen. Och så sa vi att nej, det är inte värt att gå hit fler gånger. Vi har varit här under många av våra tidigare semestrar här, men de senaste åren har servicen sjunkit. Och som Mama sa, jag tror att vi konstaterade samma sak när vi var här sist. Nu ska vi bara komma ihåg det till nästa gång. Kanske gör vi det nu, när jag skrivit ner det här?
monday, calella de palafrugell
Vi avslutade kvällen med att köpa glass på hörnet. Papa valde romrussin, jag valde hallonsorbet och vattenmelnsorbet och Mama vanilj och choklad. Glassen var megagod. Vi satt på en bänk i den ljumma kvällen och tittade ut över havet medan vi slevade i oss den. Jag minns att vi fick äta ganska fort, men inte alls så fort som jag sedan fick äta all glass jag köpte i juli i Sverige. Och då upplevde jag ändå den här kvällen som väldigt varm.
tuesday, view, carrer de sant roc, calella de palafrugell
Nästa morgon var det tisdag och dags för mig att följa vägen tillbaka till allvaret. Jag snuvade Mama och Papa på ett morgondopp, eftersom de var snälla och skjutsade mig tillbaka till Girona, där jag skulle ta snabbtåget tillbaka mot Barcelona och flygplatsen.
tuesday, breakfast, calella de palafrugell
Men först, en för mig, sista frulle på balkongen. Den syrliga yoghurten som skiktat sig lite, med banan, nektarin, pumpafrön och russin. Några bitar av den baguette med mest frön på, som vi kunde hitta, och så ost och korv på. Vatten, apelsinjuice och Earl Grey. Och så Mama och Papa som sällskap i den lugna morgontimman. Solen värmde redan och resten av byn var tyst. Det enda som bröt den var kyrkklockans klang var femtonde minut. Det ljud som tonsatt de här dagarna och som alltid kommer påminna mig om dem.

Publicerat i äta bör man annars dör man, sommar, utflykter och äventyr | 2 kommentarer

sommarpratarna 2018, del II

monday, bougainvilla, the views, calella de palafrugell
Sommarpratarnas sista program har sänts för det här året. Här kommer den andra delen av dem jag har tyckt varit mest intressanta att lyssna på. Som vanligt utan inbördes ordning.

Beatrice Fihn
Tauba Katzenstein
Adam Taal
Rebecca Scheja och Fiona FitzPatrick
Ingrid Wall
Suad Ali
Sara Danius

Och, så här på slutet är det också dax att utse Årets Eskil. Det vill säga, det sommarprat jag hyste mest fördomar emot, men som sedan visade sig vara en riktig guldklimp. I år var det sommarpratet med Sara Parkman och Samantha Ohlanders. Inte trodde jag att två fiolspelare och folkmusiker skulle vara så roliga att lyssna på! Men det var de och jag är mycket tacksam för att jag hade fel. Lyssna, om ni inte redan gjort det!


Mitt inlägg om sommarpratarna 2018, del 1, hittar du här.
2017 års sammanfattning finns här.
Och 2016 finns här.

Publicerat i musique, sommar | Lämna en kommentar